tisdag 25 november 2014

Del 40 - Sista terminen

Att komma tillbaka till skolan var med blandade känslor och inte blev det bättre av att alla på skolan tittade konstigt på Lucinda. Dom alla hade ju läst skoltidningen vilket Lucinda och Marcus inte hade gjort så dom förstod inte riktigt varför alla var så konstiga mot dom, speciellt mot Lucinda.



Den första dagen gick lite trögt  men Lucinda blev glad över att se en ny åsnemaskot (Lama) och hon tänkte nu använda sig av en förförande taktik till att lära sig dansen gangnam style.
Maskoten däremot visste ju exakt vad Lucinda ville och spelade med. Maskotklubben hade kommit överens om att låta Lucinda få som hon vill så länge hon slutar att slåss. Förra maskoten bytte skola då han inte klarade av att träffa Lucinda igen.

-Åh vad kul att träffa en ny maskot, säger Lucinda glatt till den nya maskoten.
-Ja så ny är jag inte jag har funnits på skolan men aldrig varit i denna byggnaden som maskot. Jag vistades i andra byggnader men vi har gjort en liten omflyttning, sa han och lät så trevlig han kunde, samtidigt som han ville banka skiten ur henne. Men hon har inget gjort mot honom ännu så han hoppas att han slipper.

-Jag tycker så mycket om er maskotar. Ni är alltid så snälla och trevliga säger Lucinda med ett brett leende men tänker: Vilken tönt! Lär mig dansen innan jag ...

Innan Lucinda hann fråga om dansen så blev maskoten tvungen att gå. Det gjorde inte Lucinda något då hon hon inte ville skynda på det hela med att skrämma iväg honom som den förre mesige åsnan.


Medans dom pratade så stod Marcus och snackade med lite skolkamrater som i sin tur hade ett vakande öga mot Lucinda. Dom alla var beredda att hjälpa maskoten om det skulle behövas.

-Varför kollar ni på Lucinda och maskoten för? Undrade Marcus som såg att vännerna kollade mer åt det hållet än åt honom.

Dom berättade om vad dom hade läst om i skoltidningen och Marcus blev förvånad över att han hade missat detta. Men förvånad över Lucindas beteende var han inte då han har växt upp med henne och vet hur hon fungerar och varför hon gör som hon gör.Men skada en annan sim som hon har gjort så att stackaren blev ett nervvrak är ju långt ifrån bra.


Tiden på skolan gick och Lucinda engagerade sig inte lika mycket med pluggandet denna terminen. Allt hon gjorde var att fundera på var Lucas kunde vara någonstans.Tänk om hon aldrig mer kommer att få träffa honom? Så på kvällarna satt hon ofta vid datorn för att se om hon kunde hitta något spår efter honom och det utan resultat. Det enda som skedde var att Lucinda ofta var trött på lektionerna och somnade.


Lucinda fortsatte att smöra för den nya Åsnan och hatade egentligen att göra det speciellt nu när hon har fått veta att hon ska få lära sig men aldrig fått veta när. Tålamod var inget hon hade och maskotklubben visste det men försökte visa henne att med tålamod så kan man bli belönad.


En dag fick hon äntligen lära sig dansen  vilket hon ägnade en hel dag åt. Efter en dags dansande så tröttnade hon och dansade aldrig dansen någonsin igen. Marcus kunde aldrig förstå varför dansen hade varit så viktig för henne när hon aldrig dansade den sedan när hon väl hade lärt sig den. Men Lucinda tyckte utmaningen att få lära sig den var viktigare än att kunna den. Ja det är väl Lucinda i ett nötskal.


I slutet av terminen så var dom båda trötta, Marcus av allt pluggande och Lucinda av att vara uttråkad. Lucinda bestämde sig för en sista demonstration mot poliser då dom är väldigt överflödiga. Många på skolan höll med men ingen ville inte gå vidare med det hela vilket gjorde Lucinda lite upprörd för hon ville verkligen få bort dom helt då en sim ska känna sig säker på gatorna utan att riskera att bli arresterad.

Marcus gav henne support med att göra sin personliga tagg på marken. Han var nervös över att göra det inför allt folk men ingen brydde sig och han kunde skriva och rita så mycket han ville.


Innan dom gick för att packa så bestämde dom sig för att tagga huset dom bott i för att lämna spår efter sig. Förhoppningsvis så fanns dom kvar för alltid.


Detta kan verka konstigt men Lucinda har alltid velat att testa att containdyka. Hon hade sett ett tv-program en dag om simmar som dyker ner i containers för att få mat. Butiker slänger mat dagligen som fortfarande går att äta så varför inte testa och se vad man kan spara pengar på. Vad hon inte tänkte på var att containern inte ens stod utanför en matbutik. Det enda som fanns där var sopor, flera månaders gamla sopor från studenter som äntligen fått tummen ur att städa ur sina rum när terminen var slut. Gammal möglig mat, gamla skitna underkläder från en svettig student. Ja Lucinda ville inte nämna allt hon hade sett för Marcus då det var för pinsamt att nämna. Han skulle bara veta vad hon hade råkat få in i munnen under själva dykningen.


Där hemma satt Anita och var ganska deprimerad då Jackson hade lämnat henne för en ny sim, en kille som Anita vägrade veta namnet på. Att bo helt ensam i detta stora hus var inget kul alls så hon längtade efter Marcus och Lucinda.


Men längtade även efter en man att älska, hon hade hört talas om en dejting sajt som hon kollade in. Hon kände sig dum att göra det men hon ville inte vara ensam. Marcus och Lucinda är ju så lyckliga och kommer säkert skaffa sig fler barn nu. Så hon kommer ändå känna sig ensam även om dom alla bor ihop.



Frågan är vem hon ska kontakta? Ska hon gå efter utseende eller personlighet? Usch vad svårt det är ...


Vem hade du valt?