Sharon var så klart överlycklig över att se sina barn men den där Lucinda kunde hon allt vara utan.
Medans ungdomarna var på college så hade Sharon känt sig väldigt ensam och spenderat en hel del med att fixa i ordning en grav. Äntligen fick Vicky en grav att komma till ro i. Sharon var där varje dag i flera timmar och bara pratade med henne.
Marcus och Anita var glada över att Vicky äntligen hade blivit begravd, dom önskade att Clare och Peter var här, speciellt Clare som hade tagit Vickys död väldigt hårt och ville ha en grav att kunna gå till. Men dom visste inte längre var Clare höll hus då hon sa ifrån sig all kontakt med dom när hon flyttade.
Lucinda kände aldrig Vicky men om hon hade levt idag så kanske hennes och Sharons relation hade varit annorlunda idag. Sharon ska ha ändrat sig och blivit riktigt hård och kall efter allt hon hade upplevt med Vickys sjukdom och speciellt när hon dog.
Det fanns fler överraskningar där hemma och det var att Sharon hade köpt sig en häst till Anita. Anita låtsades vara glad över den men i själva verket så var hon livrädd. Hästen hade inget namn men Anita kallade den för "Brunte" då hon var helt fantasilös när det gällde hästnamn.
För att försöka glädja Sharon så ville Anita göra ett försök med att rida, trots att hon var livrädd. Men redan under första försöket så kände Brunte av att Anita darrade som ett asplöv när hon försökte sitta upp. Anitas rädsla gjorde Brunte nervös så han kastade genast henne.. Anita gjorde aldrig något nytt försök, nu skulle hon bara komma på ett sätt att få Sharon att sälja honom igen då hon varken vill rida eller sköta honom.
Att få se Jackson trots att han skaffat sig en gräslig frisyr gjorde Anita riktigt glad.
-Åh Jackson! ropade Anita glatt när hon fick syn på Jackson.Hon sprang genast fram till honom och kysste honom.
-Hej sexy! sa Jackson glatt och kysste tillbaka. Du slog dig väl inte? frågade han mellan kyssarna.
-Slog mig? Nää du såg väl inte när Brunte kastade av mig? sa hon
-Heter den Brunte!? Ha ha ha, kunde du inte komma på ett bättre namn? sa han och skrattade.
-Nä, men jag vill ju inte ens ha häst och jag gav den bara ett namn för mammas skull, sa hon och kände sig lite dum
Under tiden hade Sharon gått in i stallet där hon föll ihop och dog. Hon var trött på livet och att inte få träffa sina barn som går på collage var tufft. Efter att äntligen ha fått lagt Vicky till sista vilan så kände Sharon att hon ville dit med. Dom senaste dagarna kände hon att kroppen började ge upp mer och mer, men hon försökte vänta tills att Marcus och Anita kom hem så hon fick chansen att se dom en sista gång. Hon berättade aldrig för dom att det var dags för henne att lämna jordelivet för att äntligen få vara med Vicky igen då hon inte ville ha något pjåsk och daltande. Att få undvika Lucindas fråga om var Lucas är var något hon gladdes över, vart han är ska hon ta med sig i graven så att undvika att berätta hur hon mår får henne att slippa Lucindas frågor som hon visste skulle komma vilken dag som helst.
När dom andra upptäckte att Sharon hade dött ensam i stallet så var det Lucinda som var mest upprörd av alla. Att Sharon var död brydde hon sig inte om alls men att hon hann dö innan Lucinda fick veta var Lucas är gjorde henne så arg så hon ställde sig och vrålade högt. För henne var det som att Lucas var den som dog och inte Sharon.
Marcus och Anita förstod Lucinda mycket väl, visst var dom ledsna över att ha förlorat sin mamma, men att ta med sig om var Lucas är var inte det bästa som Sharon hade gjort. Det är ju inte bara Lucinda som blir sårad utan även Marcus då även han tänker på Lucas dagligen.
Då lovet var väldigt kort och dom skulle redan dagen efter åka tillbaka till skolan så kände Anita nu att hon inte ville åka tillbaka.
-Men det är väl klart du ska plugga vidare, sa Marcus förvånat.
-Nä det får räcka nu, jag trivdes inte så bra och jag är inte så duktig som man tror, sa Anita och skämdes lite.
-Ja du vet ju bäst syrran, men ska du verkligen vara ensam nu? undrade Marcus.
-Jag fixar det Marcus, Jackson finns ju här för mig, sa hon med ett leende.
-Lova att ringa om det är något sa Marcus för att få henne att veta att hon inte är ensam.
-Ja jag lovar sa Anita och gav honom en kram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar