Under tiden som allt gjordes upptäckte Sharon något som Doug aldrig berättat om. 4 hundar! En tik och 3 valpar. Hur söta som helst men även hur jobbiga som helst. Ingen var uppfostrad och dom bet och förstörde allt som gick att bita i. En av möblerna var en möbel hon hade med sig från sitt förra hem, en byrå som Sharon älskade ser inte klok ut just nu.
Dom båda kom överens om att ge bort dom för en adoption då Doug inget kunde om hundar och han hade fått med dom på köpet i arvet.
- Ja vi får ge upp dom nu eftersom ingen av oss har tid att sköta dom. En dag kanske sa Sharon.
- Helst inte någon gång sa Doug tyst för sig själv.
Doug var inte lika uppspelt över deras nya boende som Sharon var, hon var väldigt mer än uppspelt över det hela.
- Åh vad bra vi kommer att få det sa hon glatt.
- Ja jag hoppas det svarade Doug lite tveksamt.
- Klart vi får Doug! Ju fortare vi får in pengar desto fortare blir det bättre. Vårt första mål är en större säng. Så nu ska vi skörda lite grönt och sälja sa Sharon med ett stort leende.
- Vi!?
-Absolut!
Dom båda åkte till stadens trädgård för att skörda lite. Sharon hade gjort det några gånger och sålt det till matbutiken vilket uppskattas av stadens invånare. Idag var det Dougs tur och det gick förvånansvärt bra.
Snart skulle dom nog få till både väggar och tak med.
Sharon var lycklig!
Doug var lite tveksam men försökte muntra upp sig med att byta stil på sig själv. Den som var gladare var Sharon men hon hade inte tvingat honom utan det var hans val.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar