Del 49 - Katla

Dom hade en ganska stor källare med möjligheter att kunna bygga ut den ännu mera och på så sätt kan familjen ha sina olika hobbys och intressen i källaren utan att det stör resten av hemmet.

Lucinda hade köpt sig en forskningstationsapparat för att se om hon kunde klona sig själv. Det var vad hon har sagt till familjen. Då sanningen var att den kriminella ligan ville att hon skulle få fram ett sätt att klona kriminella simmar. Tro det eller ej men Lucinda har ett samvete gällande det och skulle inte vilja hjälpa den vidriga ligan. Men just nu hade hon inget som helst val och sedan ser hon det som ett extra plus om hon lyckas göra en kloning av sig själv. Världen skulle behöva lite fler Lucinda Vader.....

-Vi har väl inte råd med den maskinen, sa Marcus surt när han kom ner till källaren och såg Lucinda installera den.
-Nä kanske det, men nu behöver jag den och jag känner mig sysslolös så jag behöver få fixa med något,sa Lucinda like surt och gick fram till honom.
-Jo visst ha du en hobby, men pengarna ...mer fick han inte sagt.

-Pengarna! Ja hade du inte sabbat dit jobb så hade vi kanske haft mer pengar än nu, sa Lucinda riktigt argt. Hon hade svårt att släppa detta med att Marcus misslyckades med sitt jobb
-Ja lägg allt på mig, försvarade Marcus sig med att säga.
-Vad ska jag göra då? Jag visste från början att ett sådant arbete är inget för dig. Du är inte det rätta materialet för det. Och jag behöver få avreagera mig lite på något. Men om du tittar dig omkring lite bättre så ser du att jag även har köpt din hjärnmaskin. SÅ VARSÅGOD! sa hon argt och gick där ifrån.
Marcus kände sig lite dum för flera saker. Att han har satt dom i denna situationen, att han gnällde på Lucinda och att han inte ens såg hjärnmaskinen. Han tittade sig nu omkring ordentligt och såg även alkemibänken och träningsmaskinerna.
-Åh herregud har hon rånat en bank? mummlade han tyst för sig själv och satte sig vid sin hjärnmaskin. Nu kan han ju bli ännu bättre på att läsa folks tankar.

Senare på kvällen kom Lucas ner till källaren när Lucinda var där och fick syn på alkemibänken.
-Öh vad gör den här? undrade han.
-Den är till dig sa Lucinda utan att titta upp då hon var helt inne i sin forskning.
-Till mig? Men hur visste du att ...
-Jag vet allt sa Lucinda kort. I själva verket var det den kriminella ligan som visste då det är dom som äger butiken. Personalen där hade sett hur fängslad Lucas var i den och ville att han skulle ha den.
-Men den gröna saken då? frågade han och tittade på en konformad grön sak på golvet.
-Ja den, det är ett ägg jag fick med din bänk. Man ska visst prata med den så kommer en fågel ut om någon dag.
-Öh okej, tack så mycket då, sa han och böjde sig ner för att prata med ägget.

-Åh gullegull, nu får du växa och bli stor. Pappa Lucas väntar på att lilla bebben ska komma ut, sa Lucas med bebisspråk.
-Lucinda som hörde det hela stod och småskrattade för sig själv. Inte ens hon skulle göra bete sig så för ett ägg. Ägget överlever nog utan en massa löjligt bebisprat.

Redan kvällen efter när Marcus hade suttit vid hjärnmaskinen och försökt att läsa en annan sims tankar på distans hördes ägget kläckas. Han reste sig genast upp och fick då se en röd drake komma ut ur ägget.
-Nämen hej, lilla vän! sa han till den lilla draken som tittade på honom med sina små bedårande ögon.

Draken flög genast upp och satte sig på Marcus arm och tittade bedjande på honom.
-Vad kan du vilja heta då? Karin .. Kam ... Kath .. Katla, Ja Katla blir det! sa han och tittade på Katla som samtidigt såg väldigt nöjd ut.
-Vi två ska nog bli väldigt bra kompisar sa han och kelade med henne.